Mitt hjärta
Gud, vilken underbar vecka jag haft tillsammans med kärleken i mitt liv.
Jag älskar hur vi lever ihop, hur enkelt och självklart allting är.
Att alltid vilja vara nära varann, spelar som ingen roll vad vi gör så tar vi i varann hela tiden i princip.
Ser alltid tv och film i hans famn, sover med hans armar tryggt runt mig hela natten, håller hand då vi är ute, kan inte låta bli att dra fingrarna över honom ifall jag går förbi och vice versa..
Jag älskar hur Anders älskar mig, har aldrig upplevt det tidigare.
Hur han bara helt ogenerat mitt bland folk tar mitt ansikte i sina händer och pussar mig, hur han säger till andra att jag är det bästa som någonsin hänt honom...
Ja allt han gör, gör så jag verkligen bara känner mig som den enda tjejen i universum typ.
Kan se in i hans ögon, och falla lite djupare varje gång.
De där bruna, vackra, tillgivna fantastiska ögonen gör mig alldeles knäsvag.
Hela hans uppenbarelse gör mig varm inombords, fyller mig med ständig åtro, och känslan av jag fattar inte att han är min.
Att det är mig han väljer att leva med och att det är till mig han säger att det är fantastiskt vakna upp med mig.
Att vi väljer varann, att vi dessa åtta månader aldrig ens höjt rösten åt varann...
Det är så befriande, på alla sätt.
Vi satsar på oss, vi är rädd om varann och duktig på att varje dag berätta hur mycket vi tycker om varann.
Aldrig i mitt liv har jag varit så älskad, om jag ens någongång varit det.
Och det bästa av allt, är att jag inte bara får kalla honom min sambo utan mina barn kommer få kalla honom sin pappa. <3
Det slår ta mig tusan allt.
Anders är allt, han är den bästa människa jag någonsin träffat.
Äntligen har jag rätt på riktigt, även om jag trott och sagt det innan så känner jag det i hjärtat nu på ett annat sätt.
Varje dag resten av mitt liv ska jag uppskatta denna människa, älska denna människa och se till att han alltid vet om att han är älskad, stöttad och respekterad för den fantastiska indicier han är.
Jävligt tomt i sängen inatt, för han for på jobb imorse och kommer hem fredag mest troligt.
Och det hade inte varit hälften så tomt ifall det inte vore så att vi alltid sover kloss på varann, något jag aldrig gillat förut.
Han har ändrat allt med mig, jag får verkligen inte nog av hans närhet och hela hans person.
Min älskade, mitt hjärta. <3
